Lusten försvann

När man fått ett nytt jobb brukar det ofta vara svårt att hålla fokus på det gamla. Jag trodde inte det skulle vara några problem. Jag kännde tvärt om att två månaders uppsägningstid var ganska lagom. Jag skulle hinna göra ett bra avslut, hinna introducera min efterföljare. Min tjänt har inte varit optimal, vilket jag påpekat för mina chefter. Jag ombads att skriva ner mina tankar och idéer för att tjänsten skulle bli mer attraktiv så att de skulle kunna hitta någon som ville stanna i ett längre perspektiv. Framför allt är det den ena delen av min tjänst som inte fungerat, som jag har haft på 50 %. Det var den delen jag skrev ett långt mail med mina tankar och förbättringsförslag. Jag försökte verkligen tänka till. Och för att det ska bli en bra tjänst, där man inte sliter ihjäl sig, tyckte jag att den skulle utökas till minst 80 %, gärna 100%. För under hösten har jag ägnast minst 80 % åt denna del. Under våren är det kanske inte riktigt så mycket, men då skulle finnas tid för återhämtning och uppsamling av allt som ligger på hög. Man skulle kunna vara mer delaktig. Men mitt mail hjälpte inte. Den delen ska fortsätta vara på 50 %. Jag tycker synd om den som ska ta över, för det har inte varit bra. Och inte har de annonserat efter en ny än heller, så någon överlämning kan jag inte ha. Så luften gick ur mig, lusten försvann. Lusten att göra ett bra avslut. Lusten att vända och vrida lite på mig själv för att klämma ur det bästa ur den kunskap jag har. Nu kan inte dagarna gå fort nog till jag börjar min nya tjänst. Kanske är det bara mitt ego som fått sig en törn. Mitt ego som trodde att de idéer och förslag som jag kom med faktiskt skulle göra någon skillnad. Nu vill jag bara gå hem. Och invänta nya tider.

Längtan